Under de senaste åren har Kim Bastholm gått från en vardag präglad av social fobi till ett arbete mitt i händelsernas centrum.
– Jag har pushat mig själv.
Sedan en tid tillbaka arbetar Kim på hamburgerkedjan Max och roterar mellan olika stationer på restaurangen. Han ansvarar för att torka bord, tömma sopor och kontrollera att toaletterna är rena. Han tar hand om disk och tvättar och viker arbetskläder. Ibland får han hoppa in i köket och laga hamburgare. Tempot är högt och det gäller att vara lika snabb som flexibel.
Nytt jobb, ny strategi
Kim berättar att han har kämpat med social fobi under större delen av sitt liv.
– När jag går till affären väljer jag alltid snabbkassa, säger Kim. Då slipper jag stå i kö och jag behöver inte prata med den som sitter i kassan. Och jag har alltid musik i öronen när jag går till affären.
I skolan hade Kim inget stort umgänge. Han valde bort stora grupper och folksamlingar och ville helst inte prata med okända. Han var mest bekväm med att träffa en och samma kompis.
När Kim började jobba på Samhall blev han tvungen att utmana sig själv. Han fick arbete inom hemtjänsten och behövde möta nya människor, hemma i deras hem. Kims tidigare strategi – att undvika det nya och okända – funkade inte längre. Jobbet blev en mental vändpunkt.
– Jag insåg att jag klarade av att arbeta hemma hos någon som jag aldrig hade träffat, och då kunde jag liksom ta nästa steg.
Från LFU till Max
Som LFU:are (Lönebidrag För Utveckling i anställning) fick Kim testa flera yrkesroller. Han jobbade inom hemtjänsten och städade hos de äldre, levererade mat till förskolor och skolor, och satt i receptionen och svarade i telefon. Han arbetade också i tvätten, där han fick vika militärkläder.
Kims chef på Samhall, Zandra, tyckte att han skulle testa en praktik på Max. Kim var inte alls intresserad. Han ville hellre jobba i affär.
– Hon ville ju att jag skulle prova Max, men jag sa nej – gång på gång på gång. Och hon fortsatte att säga ”ja, men du kan väl prova?”.
Till sist lyckades Zandra övertala Kim att testa Max.
– Jag sa ”okej, jag provar” och jag fick praktik en månad.
Kim tog sig igenom en dag i taget. Han var inte särskilt positiv i början, men för varje dag kändes allting så mycket bättre.
– Och sen blev praktiken förlängd, säger Kim. Då tänkte jag att ”ja, jag klarar ju det här, jag har ju inga problem med det här.”
Där och då kände Kim att han var redo att göra en övergång och stanna på Max.
Förändringen är enorm
Kim är glad för att Zandra, chefen på Samhall, inte gav sig. Han behövde hennes driv och den egna familjens stöd för att anta nya utmaningar. Nu vet han att han klarar stressiga situationer, kan ta ansvar för flera arbetsuppgifter på samma gång och – inte minst – prata med alla.
– Nu går jag runt med headset, tar emot beställningar i kassan och även i drive-thrun. Det skulle jag aldrig ha gjort i början.
Kim vill inspirera andra att våga ta steget från Samhall. Ny miljö och ny arbetslivserfarenhet ger ett större självförtroende. För Kims del innebär kanske det nya självförtroendet att han pluggar vidare för att kunna jobba med sitt stora intresse; dataspel och VR (Virtual Reality/virtuell verklighet).
– Jag är väldigt glad över att jag gjorde en övergång, säger Kim. Så mycket som jag har förändrats på Max, på bara den här korta tiden som jag har jobbat … förändringen är enorm.
