Hoppa till innehåll

Rösträtt och till­gängliga val

DEMOKRATI. Rösträtten är grundläggande för demokratin. Reglerna säger att vallokaler ska vara tillgängliga för alla, men verkligheten är annorlunda. Det krävs mer arbete innan alla kan rösta utan svårigheter.

En person stoppar ner ett kuvert i en vit låda.

År 2026 är det valår i Sverige. Valet är ett viktigt tillfälle att göra sin röst hörd och påverka samhället.


Vad krävs i en tillgänglig vallokal?

  • Lokalen måste vara användbar för alla, oavsett funktionsnedsättning.
  • Valsedlarna ska vara placerade så att alla kan nå dem.
  • Det ska finnas valbås med skärmar för alla, även för den som sitter ned.
  • Det ska finnas tydlig skyltning i lokalen.
  • Ljudmiljön i lokalen måste fungera för alla.

Vilken hjälp kan du få när du röstar?

Behöver du stöd finns det hjälp att få i vallokalen. Personalen i lokalen kan

  • förklara hur röstningen går till
  • hjälpa dig att hitta rätt valsedel
  • hjälpa dig att kryssa för kandidaten som du väljer
  • lägga valsedeln i kuvertet.

Om du inte kan ta dig till vallokalen kan en röstmottagare komma hem till dig.
Röstmottagaren är en person som har utbildning för att hjälpa till vid valet.


Regeländringar – vad har hänt?

År 2014 kom det regler om att alla vallokaler måste vara tillgängliga. Trots reglerna finns det fortfarande lokaler som inte fungerar som de ska. Detta visar att förändringarna går långsamt och att debatten om tillgänglighet behöver fortsätta.


Insatser från myndigheter och rörelser

Funktionsrättsrörelsen och Myndigheten för delaktighet har kämpat länge för att öka tillgängligheten vid valen. Nu har Valmyndigheten anställt sin första expert på funktionsrätt.


Flera personer lämnar sin röst vid röstmottagare. Två kvinnir står närmast kameran.

Allmän rösträtt i Sverige

  • Kvinnor fick rösträtt år 1921.
  • Först år 1989 blev rösträtten helt allmän. Då fick även personer med vissa psykiatriska diagnoser och intellektuell funktionsnedsättning rätt att rösta.

Politiska beslut påverkar vardagen

Personer med funktionsnedsättning röstar i lägre grad än övriga befolkningen, och är fortfarande underrepresenterade bland politiker. Detta är ett demokratiproblem.
Lagar, resurser och prioriteringar har stor betydelse i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Det viktigt att alla har möjlighet att rösta och vara engagerade.


Läs mer på Portalen: