Visar hur stor vinsten är jämfört med det vi säljer för.

Exempel:
Ett kunduppdrag ger 1 000 000 kronor i intäkter.
Vinsten är 100 000 kronor.
Affärsmarginalen är 10 procent.

Visar hur våra olika tjänster bidrar till intäkterna.

Exempel:
60 procent av intäkterna kommer från lokalvård.
40 procent av intäkterna kommer från fastighetsskötsel.
Detta är vår affärsmix.

Resultatet för affärer när direkta kostnader är betalda.

TB = täckningsbidrag: det som blir kvar av det som vi fakturerar kunden, när vi har dragit av kostnaderna för att göra jobbet. Det som är kvar används för att betala sådant som gäller hela företaget, till exempel administration och ledning.

Exempel:
Vi fakturerar 500 000 kronor för ett uppdrag.
Löner och material kostar 450 000 kronor.
Affärsresultat TB räknas på flera olika nivåer; från en enskild verksamhetsenhet upp till hela Samhalls totala budget.

TB1
Resultatet för ett enskilt kundavtal efter att direkta kostnader är betalda.

Exempel:
Vi fakturerar 500 000 kronor för ett uppdrag.
Löner och material kostar 450 000 kronor.
Affärsresultatet för kunden är 50 000 kronor.

TB2
Resultat för Första linjens chef.

Exempel:
Visar hur alla kundavtal som chefen ansvarar för tillsammans bidrar till företagets ekonomi, efter att gemensamma kostnader har dragits av (kostnader för löner, material, administration, ledning).

TB3
Resultat för verksamhetschef, där resultatet för alla första linjens chefer som rapporterar till verksamhetschefen räknas in.

TB4
Resultat för distriktschef, där resultatet för alla verksamhetschefer som rapporterar till distriktschefen räknas in.

TB5
Resultat för regionchef, där resultatet för alla distriktschefer som rapporterar till regionchefen räknas in.

TB2–TB5 visar alltså resultatet på olika chefsnivåer, medan TB1 visar resultatet för specifika kunduppdrag.

Chefer och tjänstemän har olika ansvar. En roll kan till exempel ha budget- och personalansvar.

Exempel:
En chef har budget- och personalansvar. Hen ansvarar för medarbetarnas schema, kostnader och resultat för sina kundavtal.

Ett unikt nummer för varje kundavtal.

Exempel:
När du registrerar tid eller fakturerar ska du ange rätt avtals-ID så att kostnaden hamnar på rätt kund.

Skillnad mellan planerat resultat och verkligt resultat.

Exempel:
Vi hade budgeterat 10 000 kronor i materialkostnad.
Materialkostnaden blev 14 000 kronor.
Det blir en negativ avvikelse på 4 000 kronor.

Intäkter minus direkta kostnader, till exempel löner och material.

Exempel:
Vi fakturerar 200 000 kronor.
Löner och städmaterial kostar 160 000 kronor.
Bruttovinsten är 40 000 kronor.

Bruttovinsten i procent av intäkterna.

Exempel:
Bruttovinsten är 40 000 kronor av 200 000 kronor i intäkter.
Bruttovinstmarginalen är 20 procent.

Hur mycket bruttovinsten har ökat eller minskat mellan två perioder.

Exempel:
Förra året var bruttovinsten 30 000 kronor.
I år är bruttovinsten 40 000 kronor.
Bruttovinsten har ökat med 10 000 kronor.

Timmar som vi kan fakturera kunden för, alltså timmar som kunden betalar för.

Exempel:
Om en medarbetare arbetar 6 timmar hos kund är det 6 debiterbara timmar.
Ibland har Samhall två eller fler medarbetare som arbetar hos en kund på ett uppdrag, där vi bara kan fakturera för en medarbetare. Detta gör vi för att vi ska träna på olika arbetsuppgifter och arbeta i team. Viktigt att veta för kunden: Även om vi ibland är flera som arbetar på ett kunduppdrag, så betalar kunden bara för det som vi har kommit överens om i avtalet.

Andel av arbetstiden som kan faktureras.

Exempel:
En medarbetare har 160 tillgängliga timmar på en månad.
120 timmar är debiterbara.
Debiteringsgraden är 75 procent. Alltså kan vi bara ta betalt för 75 % av arbetstiden. Resten av tiden går till exempel till utbildning eller träning på arbetsuppgifter, när kunden inte betalar.

En uppföljning som visar hur det faktiskt gick ekonomiskt i ett avtal.

Exempel:
Efter månaden ser du om uppdraget gav överskott eller underskott jämfört med planen.
Vår plan är att vi ska göra en vinst på de uppdrag som vi tar betalt för av kund. Olika avtal ger olika bra vinst (affärsmarginal) och i efterkalkylen håller vi ordning på om vi planerar uppdragen rätt, tar betalt som vi har tänkt och bara gör arbetsuppgifter som är med i avtalet.

Kostnader som inte är lön, till exempel resor, arbetskläder och lokaler.

Exempel:
Personalen behöver nya arbetskläder för ett uppdrag.
Detta är en extern rörelsekostnad.

Chef med ansvar för

• kund
• personal som arbetar i kunduppdrag
• resultat.

Alla medarbetare som tränas i yrken och får vara ute hos kund har en närmaste chef som kallas första linjens chef.

Exempel:
En FLC planerar bemanning, följer upp ekonomi och har dialog med kunden.

En kalkyl är en uppskattning eller beräkning av hur kostnader och intäkter för ett uppdrag, projekt eller avtal kan komma att se ut.

Exempel:
Innan vi startar ett uppdrag gör vi en kalkyl för att se om uppdraget kommer bli lönsamt.
Vi räknar ut

• vilka intäkter vi tror att vi kommer få från kunden
• vilka kostnader vi kommer att få, till exempel löner, material och resor.

Målet är att kalkylen ska visa att vi kan göra vinst på uppdraget. Kalkylen hjälper oss att bestämma om vi ska ta uppdraget eller inte, och hjälper oss att planera arbetet så att vi når önskat resultat.

Alla timmar som Samhall betalar lön för.

Exempel:
Arbetstid räknas som lönetimmar, och det gör också semester och sjukfrånvaro dag 2–14.

Alla intäkter från kunder under en period.

Exempel:
Vi fakturerar totalt 3 miljoner kronor under en månad.
Detta är vår omsättning.

Timmar som medarbetare är på plats och kan arbeta.

Exempel:
En medarbetare är anställd på heltid en månad = cirka 160 timmar är tillgängliga (minus semester och frånvaro). När vi schemalägger medarbetare på olika kunduppdrag är det viktigt att vi vet hur många tillgängliga timmar som finns att schemalägga.

Resultatet för affärer när direkta kostnader är betalda.

Exempel:
När löner och material är betalda ska täckningsbidraget räcka till kontor, system och stödresurser. Får vi ett minusbidrag på täckningsbidraget har vi för dyra omkostnader för de intäkter vi får in.