Hoppa till innehåll

Nyfiken på nytt jobb?

NYTT JOBB. Här samlar vi Portalens artiklar om att söka jobb och om kollegor som har valt att starta nya karriärer, utanför Samhall.

En samhalls anställd som står framför en rad tvättmaskiner

Oskar, 22, om hur han fick nytt jobb genom Samhall

Intervju i SVT Norrbotten 20 april 2026 (öppnar SVT.se)

Carola bytte jobb efter 30 år på Samhall

Carola byter jobb efter 30 år på Samhall

Allt du behöver veta om övergång

Bra att veta om övergång

Robins tips för att få nytt jobb

Steget till fast lön och större ansvar

Så skriver du ett cv

Sök jobb med ett bra cv

Jobbintervju på nätet

Jobbintervju på nätet

Utbildningsfilm om övergångar

Så funkar övergångar

Kajsa och Ludwig lämnade Samhall – och blev kollegor

Övergång från Samhall lyfter stämningen på gymmet

Kim utmanade sin sociala fobi och lämnade Samhall

Jobbet blev vändpunkten

”Det jag gillar mest är att det är så varierande”

Christoffer gjorde övergång och stortrivs på macken

Fredrik slutade på Samhall – fick fast tjänst och högre lön

Träffa verkstads­arbetaren

På väg med truck mot fast jobb

Gustav har skaffat drömjobbet

Efter 27 år på Samhall tog Yakem steget: ”Värt varje minut”

Från Samhall till fast jobb på Fryshuset

Vad vill DU lära dig? Tipsa oss!

TYCK TILL. Skicka oss dina förslag på vad du skulle vilja lära dig!

Vill du kunna köra truck, bli bättre på något digitalt verktyg eller kanske lära dig något språk?

Ge oss dina förslag så försöker vi fixa en kurs. Vi börjar med de ämnen som flest önskar sig!

Mejla till portalen@samhall.se

Om du inte vill mejla kan du ringa till Kundcenter på telefonnummer 010-251 88 88.

Kundcenters telefontider är måndag till fredag klockan 7–16.

Se Samhalls seminarium om tillgänglighet på arbetsplatsen

ARBETSMILJÖ. Människor med funktionsnedsättning är oftare arbetslösa än andra, och begränsas ibland på jobbet av att arbetsmiljön inte är tillgänglig. Vad kan vi göra åt det?

Kvinna som sitter och arbetar vid en dator, klädd i kavaj med samhall-märke.

Tisdagen den 29 april arrangerade Samhall och Accessible EU ett seminarium om hur arbetslivet kan göras mer tillgängligt.

Du kan se hela seminariet på Youtube, med gratis wifi från Samhall på ditt närmaste lokalkontor (nätverket heter SAMALLA).

Sändningen är drygt 4 timmar lång och teckenspråkstolkad. OBS! Undertexten fungerar inte under de inledande 10 minuterna.

Se seminariet på YouTube

Du hittar direktlänkar till alla talares presentationer i programmet nedan.

Syftet: En inkluderande arbetsmarknad.

Funktionsnedsättningar måste inte medföra funktionshinder. Både individer, företag och samhället har mycket att vinna på en mer inkluderande arbetsmarknad och tillgängliga arbetsmiljöer. I seminariet berättar både arbetstagare, arbetsgivare, myndigheter och andra professionella aktörer om hur fler människors kompetens kan tas till vara.

Målgrupp

Seminariet vänder sig till arbetsgivare och andra som vill veta hur det här kan gå till. Det är till för dig som jobbar med HR/personalfrågor eller digital arbetsmiljö (till exempel IT-chefer och verksamhetsutvecklare). Men även företagsledare, entreprenörer, politiker och innovatörer kan ha nytta av seminariet.

Arrangörer

  • AccessibleEU - EU-kommissionens resurscenter för tillgänglighet 
  • Samhall AB - Sveriges största företag
Tre personer som sitter ned bredvid varandra och tittar in i kameran. Längst till vänster en kvinna med ljust hår som sitter i en rullstol, i mitten på en grå pall sitter en skäggig man med glasögon och till höger, på en orange pall, sitter en kvinna med mörkt hår. På bilden finns följande textinformation: "Tillgänglighet i arbetslivet. Stockholm 29 april 2026 13-17. Samhall AccessibleEU"

Datum och tid

  • Onsdag den 29 april 2026
  • 13:00-17:00
  • Deltagande på plats behöver anlända ca 12:45 för att hinna registrera sig. Ta med legitimation. 
  • Vi börjar webbsändningen klockan 13 och vi håller på till senast klockan 17. Strax efter klockan 14 blir det fikapaus, och lite senare ytterligare en kort paus.

Plats: Stockholm och online

  • Internetstiftelsen, Hammarby Kaj 10 D i Stockholm, 5 trappor (hiss finns).

  • Online – se länkar till inspelning av varje talare under programmet nedan.

Kostnad

Deltagande är kostnadsfritt.

Anmälan

Det är obligatoriskt att anmäla sig med AccessibleEU:s anmälningsformulär. Vi beklagar att formuläret kan upplevas besvärligt. (Det är ju lite ironiskt, med tanke på temat.) Vi har påtalat detta, vilket lett till vissa förbättringar. Hoppas på fler.

Anmälan för att delta på plats i Stockholm
Anmälan för att delta online

Evenemangets tillgänglighet

  • Presentationerna har teckenspråkstolkning.
  • Webbsändningen har automatiska undertexter.
  • Vi kommer att använda mikrofon och det finns teleslinga.
  • Lokalen har hiss och tillgänglig WC.
  • Lokalen har plant insteg, dörröppnare, hiss och tillgänglig och användbar WC.
  • Vänligen använd inte doftande parfym, av hänsyn till deltagare med allergier.

Program med videolänkar till varje talare

Programmet kommer att uppdateras successivt med namn på talare och mer detaljerade beskrivningar.

13-13.10 Välkommen!  

Samhalls funktionsrättsspecialist Maria Johansson vid ett skrivbord

Pär Lannerö från AccessibleEU och Maria Johansson från Samhall hälsar välkomna.

Moderator: Maria Johansson, Samhall

  • Information om tillgänglighet under eventet.
  • Kort presentation av Samhall och AccessibleEU.

13.10-13.25 Samhällseffekter av ett tillgängligt arbetsliv

Lars Lööw, generaldirektör Arbetsmiljöverket.

Se Lars Lööws presentation på Youtube (startar vid 20:14)

13.25-13.40  Tillgänglighet i rekryteringsprocessen

Katarina Åhlin, gruppchef Talang och rekrytering, Samhall.

Se Katarina Åhlins presentation på Youtube (startar vid 33:46)

13.40-14.00 Personlig berättelse nr 1

Om tillgänglighetens betydelse för arbetslivet

Molly Barnes, som tidigare hette Watt i efternamn, har rött långt hår, en ring i näsan och en stickad tröja. Hon ser glad ut.

Molly Barnes är dövblind och vet av egen erfarenhet hur livsavgörande hjälpmedelsteknik kan vara. Molly är också en inflytelserik talare och har arbetat med framstående organisationer som Spotify och Apple, där hon delat med sig av sina erfarenheter och förespråkat tillgänglighet.

På engelska. 

Se Molly Barnes presentation på Youtube (startar vid 49:45)

14.00-14.30 Fikapaus 

Pauserna är ofta de mest värdefulla delarna av en konferens. Passa på att mingla! 

14.30-14.45 Personlig berättelse nr 2

Om tillgänglighetens betydelse för arbetslivet

Sanna hälsar välkommen till Samhalls teckenspråksskola, på teckenspråk, i en video.

Susanna ”Sanna” Jonsson, döv utbildare på Samhall, i samtal med sin närmaste chef Jennie Andersson och Maria Johansson, Samhalls expert på funktionsrätt.

Se Sanna Jonssons och Jennie Anderssons presentation på Youtube (startar vid 1:36:20)

Susannas teckenspråkskola på Samhalls medarbetarportal

14.45-15.00 Vad krävs för att IT-miljön på jobbet ska vara tillgänglig?

Vår arbetsmiljö är full av digitala system. Förutom vanliga kontorsprogram är det tidrapportering, rumsbokning, publiceringssystem, CRM, redovisning och mycket annat.

Jonas Söderström – en av landets ledande experter på digital arbetsmiljö, bland annat känd för boken Jävla skitsystem.

Se Jonas Söderströms presentation på Youtube (startar vid 1:48:04)

15.00-15.15 Tillgänglig kommunikation i arbetslivet

Frida Backelin ger en överblick och beskriver några konkreta exempel från arbetslivet. Frida arbetar med nationell samordning och information kring elektronisk kommunikation vid Centrum för elektronisk kommunikation (CFEK), samt som förskrivare av alternativ telefoni i Region Örebro län.

Se Frida Backelins presentation på Youtube (startar vid 2:05:41)

15.15-15.35 Så testar Samhalls personal digitala miljöer

Två kvinnor sitter vid ett bord och genomför ett användningstest på en mobiltelefon. Testet filmas med en annan mobil som är fäst i ett stativ.

Karin Rubing och Erik Hedin berättar om Samhalls pilotprojekt med att utbilda tillgänglighetstestare.

Se Karins och Eriks presentation på Youtube (startar vid 2:22:03)

15.35-15.55 Fikapaus

Pauserna är ofta de mest värdefulla delarna av en konferens. Passa på att mingla! 

15.55-16.15 Vad kan statistiken säga oss om tillgänglig arbetsmiljö?

Seher Yilmaz, Ansvarig Social Hållbarhet Samhall, Stockholm. Hon sitter i loungen på Samhalls huvudkontor i Stockholm med handen för hakan och tittar in i kameran. Hon har mörkt hår, svart läderrock och ljus tröja.

Seher Yilmaz, ansvarig för social hållbarhet på Samhall, berättar om resultatet av Samhalls medverkan i undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet (SMFOI).

Se Seher Yilmaz presentation på Youtube (startar vid 3:00:51)

16.15-16.30 ”Varför är det så svårt?”

Många av oss spenderar mer tid framför digitala system på jobbet än vi gör privat, ändå tycks allt tillgänglighetsfokus ligga på de externa systemen. Varför är det så? Andreas Cederbom är senior tillgänglighetsexpert på Useit, med lång erfarenhet av otaliga organisationer i offentlig och privat sektor.

Se Andreas Cederboms presentation på Youtube (startar vid 3:17:12)

16.30 – 16.50  Att ha funktionsnedsättning på arbetsmarknaden

Svartvit porträttbild av Anna Bergholtz. Hon har långt blont hår och ler. Hon har på sig vit skjorta, svart slips och väst.

Anna Bergholtz, grundare och verksamhetsansvarig Unique Power.

Unique Power arbetar för att allas kompetenser och perspektiv tas tillvara och ses som en tillgång. Med konsulter som till stor del har egen erfarenhet av funktionsnedsättning, vill Unique Power visa på möjligheter och lyfta fram goda exempel.

Se Anna Bergholtzs presentation på Youtube (startar vid 3:35:31)

16.50-17.00 Avslutning

Moderator Maria Johansson och Pär Lannerö sammanfattar och hälsar välkommen till framtida event.

Har du rätt till pengar från Afa Försäkring?

EKONOMI. Många medarbetare på Samhall missar att de kan ansöka och få pengar från Afa när de är sjuka eller har skadat sig.

En man i vit t-shirt och blårutiga pyjamasbyxor sitter på sängkanten. Han ser sjuk ut.

Du som arbetar på Samhall är försäkrad i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (Afa). Afa kan ge dig extra ersättning när du är sjukskriven och får sjukpenning under många och långa perioder.

Efter 14 dagar har du rätt till pengar från Afa

När du har varit sjuk mer än 14 dagar i följd anmäler Samhall din sjukfrånvaro till Afa.

OBS! Du måste själv ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan. Afa Försäkring kan bara betala ut pengar om du har ansökt om sjukpenning hos Försäkringskassan.

Afa skickar ett brev till dig med frågor som du ska svara på. Du kan skicka tillbaka dina svar med post, eller ringa till Afa och lämna dina svar. Afa:s telefonnummer är 0771-88 00 99.

Hur stor din Afa-ersättning blir beror på din SGI (sjukpenninggrundande inkomst) och sjukpenningen du får från Försäkringskassan.

Detta gäller om du blir sjuk
Möt Örebros hälsoinspiratörer

Hur påverkar ai arbetslivet? Livesändning från Samhall

ÅRSSTÄMMA. I samband med Samhalls årsstämma 2026 berättar forskaren Emma Frans om hur våra jobb påverkas av ai.

Svetsare i arbete.

Se sändningen från årsstämman på samhall.se/live.

Efter seminariet om framtidens arbetsliv hålls Samhalls årsstämma, som är öppen för allmänheten.

Programpunkter

Frukostseminarium: kl. 08.15–09.00

Årsstämma: kl. 09.30–ca 10.00

Se sändningen

Glad GAAD – för mer tillgänglighet i världen!

NYHET. Den tredje torsdagen i maj, varje år sedan 2011, firas den internationella dagen för ökad medvetenhet om tillgänglighet.

Tecknad bild av tre människor som ser glada ut.

På engelska kallas den här dagen för ” Global Accessibility Awareness Day”, som förkortas GAAD. I år firas GAAD torsdagen den 21 maj. Tanken med GAAD är först och främst att sprida kunskap om tillgänglighet till personer, företag och organisationer.

Global Accessibility Awareness Day (på engelska) Öppnas i ny flik

Globala Tillgänglighetsdagen (översatt till svenska med Google Översätt)

Portalens principer för tillgänglig publicering

I den här artikeln kan du läsa om hur Samhall arbetar med att skapa tillgängligt innehåll på den här webbplatsen.

Innehåll

1. Video

    2. Bilder

    3. Text

    4. Testa alltid med målgruppen

    1. Principer för tillgänglig video

    Använt på rätt sätt är video det mest tillgängliga mediet eftersom det både kan erbjuda visuell information, ljud och text som dessutom kan styras av användaren. Video som publiceras på Portalen bör följa följande principer:

    Format

    • All video ska producera i 16:9-format dvs liggande. Detta för att kunna fungera på alla typer av skärmar, alltså både på medarbetarnas mobiler och på tv-skärmar i Samhalls lokaler.

    • Undvik liten och detaljerad bildinformation eftersom en 16:9-video kan upplevas som ”liten” på en mobil för den som inte kan vrida på skärmen från stående till liggande fullskärmsläge. Orsaken till det kan vara en motorisk nedsättning. På till exempel permobiler och rullstolar är mobiler och surfplattor ibland fast monterande i stående läge.

    Tid (duration time)

    Målgruppen har ofta begränsade ekonomiska förutsättningar och video drar mycket data från en privat surfpott. Samhall förser inte målgruppen med internet på arbetstid. Målgruppen kan dessutom ha begränsad koncentrationsförmåga eller andra utmaningar som gör det svårt att ta till sig omfattande informationsmängder.

    • Videos på Portalen ska vara korta, aldrig över 5 minuter och helst under 2.

    • Om längre tid än 5 minuter behövs bör materialet delas upp i flera korta videos.

    Undertext och transkribering

    • All video ska undertextas med valbar, inte inbränd text

    • All video BÖR transkriberas, särskilt viktigt för utbildningsfilmer. (Vissa personer föredrar enbart text. Formatet underlättar dessutom för den som vill kopiera och dela delar av innehållet).

    • Manus ska bygga på standarden för klarspråk.

    Teckenspråkstolkning

    • All video ska teckenspråkstolkas. Separata versioner är ok men på sikt bör teckenspråkstolkning liksom undertext vara valbar i samma videospelare.
    Ikonen för teckenspråk.
    • Teckenspråkstolkad video samt puffar och länkar för sådan video ska märkas med ikonen för teckenspråk som visas här ovanför. Det är viktigt för att målgruppen döva lätt ska hitta det teckenspråkstolkade innehållet. Ikonen behövs eftersom många döva har svenskt teckenspråk, inte skriven svenska, som förstaspråk. Ikonen betyder bokstavligt talat ”teckenspråk”. Ikonen finns att hämta kostnadsfritt och i olika format hos Sveriges Dövas Riksförbund.

    • OBS! OM man måste välja, till exempel av budgetskäl, är textningen viktigare än teckenspråkstolkning men vi förordar både och.

    • Rent textinnehåll, till exempel textartiklar, behöver INTE teckenspråkstolkas, annat än i utvalda undantagsfall (formulär för enkäter typ Medarbetarundersökningen). Det är enbart all video som ska teckenspråkstolkas.

    Syntolkning

    • All video ska gå att hänga med i och förstå innebörden av även om man bara kan lyssna på den.

    • Vi försöker undvika separat syntolkning (som kräver eget valbart ljudspår eller en egen version av videon).

    • OBS! Videos om saker som INTE är relevant för blinda eller synskadade (till exempel lokalvård) bör förses med information om detta, så att blinda och synskadade slipper starta videon och upptäcka att den är otillgänglig för dem.

    Bakgrundsljud

    • Bakgrundsmusik och annat ljud får inte krocka med tal.

    • Bakgrundsmusik bör inte höjas och sänkas för mycket och ofta eftersom hörapparater kan ha svårt att hänga med.

    • I korta videos rekommenderas musik enbart i inledning och avslutning så att den inte behöver sänkas och höjas flera gånger under kort tid.

    • Bakgrundsmusik bör inte vara av karaktären ”plink och plonk” (pianomusik anses särskilt besvärligt av användare med hörapparat).

    • All video ska gå att hänga med i och förstå innebörden av även om man stänger av ljudet och aktiverar undertext.

    2. Principer för tillgängliga bilder

    Alt-texter på bilder

    • Alla bilder som innehåller information ska förses med alt-text

    • Bilder som enbart är dekorativa bör om möjligt undvikas. De behöver inte förses med alt-text.

    Ingen text i bildformat

    • Rubriker ska skrivas med html-text under bilder, aldrig som en del av en bild.

    • Om bilderna innehåller någon form av textinformation är det extra viktigt att skriva en utförlig alt-text (se ovan) och att göra texten läsbar för alla (kontraster, storlek).

    Bilder och symboler PLUS beskrivande text

    • Tydlig och informativ grafik, till exempel illustrerade instruktioner, är lättare att ta till sig än enbart text.

    • Detta gäller även instruktionsfilmer som bör vara begripliga även utan ljud eller utan att man förstår det talade språket fullt ut.

    • Tänk gärna på IKEAs monteringsintruktioner som kan användas i olika länder, trots att de saknar text.

    • För viktig information, till exempel om kemikalier, bör tydliga och inarbetade ikoner användas.

    • Symboler och ikoner bör alltid förses med textetiketter.

    3) Principer för tillgänglig text

    Klarspråk och tonalitet

    • Texter ska formuleras efter standarden Klarspråk, det vill säga bland annat utan förkortningar som ”dvs” och ”bl a”.

    • Samhalls tonaliteten bör vara Kompetent, Mänsklig, Okonstlad (KOM)

    Korta ord för rubriker på små skärmar

    • Försök att undvika långa ord som riskerar att avstavas på ett obegripligt sätt i mobilen. Tänk på att många använder inställningar för större text.

    • Kolla hur dina långa ord avstavas i en mobil.

    Korta rader för lätt läsning

    Använd medveten radbrytning om du behärskar det. Om inte: Undvik långa meningar och rader. Portalens wordpress-mallar skapar automatiskt lagom korta rader men du behöver kontrollera pdf-filer och andra bifogade eller länkade dokument.

    Korta texter för att läsarna ska orka

    Skriv inte långa texter (som den här artikeln …). Om innehållet är omfattande kan du dela upp det i flera artiklar som länkar till varandra.

    Begripliga och fristående länktexter

    Använd inte ”läs mer”-länkar. Länktexterna ska kunna begripas utanför sitt sammanhang, till exempel upplästa som en lista av en skärmläsare för synskadade.

    4. Testa ditt innehåll!

    • Be kollegor i målgruppen att tycka till om ditt material och var beredd på att ändra, vilket kan kräva framförhållning före publicering.

    • Du är alltid välkommen att anlita Portalens testpiloter för att få feedback på ditt innehåll. Testpiloterna har avsatt en timmes arbetstid per vecka för att hjälpa till med tillgänglighetstester av både funktioner och innehåll. Portalen har dessutom en testmiljö där du kan publicera utkast till både video, bilder och texter för att testa online. Så går det till att jobba som testpilot

    • Om du har en egen budget kan du beställa användningstester med hjälp av Samhalls upphandlade tillgänglighetskonsulter från Axess Lab och Begripsam. Om du inte har någon budget men tror att det är nödvändigt med en expertgranskning är du välkommen att kontakta Erik Hedin, Samhalls specialist inom digital tillgänglighet: erik.a.hedin@samhall.se

    Rapport om Samhalls digitala arbetsmiljö

    ARBETSMILJÖ. Samhall har deltagit i en stor undersökning om digital arbetsmiljö. Nu har rapporten med resultatet kommit.

    En person i gul Samhalltröja använder en mobil.

    I mars presenterades undersökningen ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025”.

    Undersökningen är världens största i sitt slag och har genomförts vartannat år sedan 2017.

    Feedback från Samhall

    Samhalls personal har deltagit som kontrollgrupp. Det gör att Samhalls svar kan jämföras med andra grupper som har svarat på undersökningen.

    Totalt deltog 318 personer från Samhall. Förutom frågor om digitala vanor och behov har Samhalls personal även berättat om arbetsmiljön hos våra kunder.

    Undersökningen genomförs av forskare som arbetar på företaget Begripsam.

    Samhall saknar digitalt stöd

    Undersökningen visar på två tydliga saker om den digitala arbetsmiljön på Samhall:

    1. De flesta som jobbar på Samhall saknar tillgång till digital support. Forskning visar att det är viktigt för att man ska kunna vara digital på jobbet. Många utvecklar sin digitala kompetens på jobbet. Digitala kunskaper blir allt viktigare på arbetsmarknaden.
    2. På fritiden är Samhalls personal däremot lika digitala som de flesta andra. De medarbetare som har deltagit i undersökningen läser nyheter, bokar tider, använder BankID, Swish och betalar räkningar på nätet. De har även tillgång till samma privata digitala utrustning som de flesta.

    Arbetsgivare behöver högre kunskap

    När det gäller arbetsmiljön hos Samhalls kunder visar undersökningen bland annat att kunskapen om olika funktionsnedsättningar måste höjas.

    Detta visade sig också i en undersökning som Samhall har gjort tillsammans med undersökningsföretaget Novus. De frågade 700 arbetsgivare vad som hindrar dem från att anställa personer med funktionsnedsättning. Var femte arbetsgivare svarade att deras egen brist på kunskap om funktionsnedsättningar är ett hinder.

    För den som inte vill eller kan läsa hela rapporten har Begripsam skrivit en lättläst sammanfattning.

    Hela rapporten ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025” (öppnar begripsam.se)

    Lättläst sammanfattning av rapporten

    ”Begripsam har undersökt hur personer med funktionsnedsättning
använder internet.

    Vi har frågat

    • 1 206 personer med olika funktionsnedsättningar
    • 1 143 personer utan funktionsnedsättning.

    På så sätt kan vi jämföra och se om det finns skillnader.

    Åtta viktiga resultat från undersökningen

    1. Lagarna hjälper bara två av tio grupper


    Sedan 2019 har Sverige lagar om att webbplatser ska vara tillgängliga.
Lagarna handlar mest om hur det digitala ska fungera
för personer som använder hjälpmedel.

    Lagarna säger nästan inget om att webbplatser och e-tjänster
ska vara enkla att förstå.

    Av 10 grupper som vi undersöker är det två
som verkar ha nytta av lagarna.

    De andra 8 har inte det.

    2. Internet kan vara både lätt och svårt


    Tidigare tänkte vi att antingen kan man använda internet
eller så kan man inte använda internet.
    Men nu vet vi att många människor tycker att det ibland är lätt
och ibland är svårt.
    Det är vanligt att
• använda vissa saker på internet utan problem
• tycka att andra saker är för svåra
• välja att inte använda vissa tjänster.

    Ett exempel. En person kan:


    • Läsa nyheter på internet (det fungerar bra)

    • Ha svårt att förstå Försäkringskassans webbplats (för krångligt)

    • Inte vilja använda Facebook längre (hon har valt bort det)

    3. Tre problem som är oförändrade

    Vi har gjort undersökningen i snart tio år.
Och vi ser 3 problem som är oförändrade.



    • Problem 1: Svårt att söka


    Många har svårt att hitta information.
Sökfunktioner fungerar dåligt.

    • Problem 2: Svårt att navigera


    Menyer är förvirrande.
Det är svårt att hitta rätt.
Webbplatser fungerar olika.

    • Problem 3: Svårt att förstå


    Texter är för svåra.
Bilder och filmer hjälper inte heller alltid.

    4. Färre är med i samhället


    Personer med funktionsnedsättning
använder inte lika ofta


    • väder-appar

    • kart-appar

    • tjänster för att köpa biljetter.

    Det kan betyda att personer med funktionsnedsättning


    • är hemma mer

    • gör färre saker

    • deltar mindre i samhället.

    Det är ett stort problem.

    5. Att känna sig trygg på internet


    Många berättar att de märker ganska ofta
att någon försöker lura dem.
    Exempel:


    • Falska mejl

    • Falska telefonsamtal

    • Falska meddelanden

    De skyddar sig genom att


    • sluta klicka på länkar

    • använda e-post mindre

    • inte svara på okända nummer.

    Men det skapar nya problem.
Om de inte klickar på några länkar
kan de inte heller klicka på riktiga, viktiga länkar.
Till exempel från vården eller myndigheter.

    6. BankID är viktigt


    BankID krävs för att:


    • Logga in på banken

    • Betala räkningar

    • Använda myndigheternas tjänster

    • Köpa saker på internet

    • Logga in på 1177

    Färre personer med funktionsnedsättning har BankID
jämfört med personer utan funktionsnedsättning.

    Utan BankID:


    • Kan man inte betala räkningar digitalt

    • Kan man inte använda många viktiga tjänster

    • Blir man utestängd från stora delar av samhället

    En person berättar:
”Jag hade gärna köpt saker på nätet
men nu vågar jag inte
och jag kan inte heller hantera mitt BankID
utan hjälp från mina föräldrar.
Personal får inte hjälpa mig med detta.
Undrar ibland hur det ska bli när mina föräldrar är döda”

    7. Vården på nätet – 1177.se


    Vi har ställt frågor om tjänsten 1177.se sedan år 2017.
Och människor säger samma saker varje gång.

    Det är svårt att


    • hitta sin mottagning

    • boka tider

    • förstå informationen

    • skicka meddelanden.

    En person berättar:
”När jag ska skicka ett meddelande till doktorn
måste jag först gå ur meddelandefunktionen.
Sedan tillbaka till huvudsidan.
Sedan hitta rätt funktion.
Sedan välja rätt typ av meddelande.
Det är väldigt krångligt.”

    8. Svårt att få hjälp och kunskap


    Många behöver hjälp att


    • lära sig använda internet

    • förstå hur olika tjänster fungerar

    • hålla reda på lösenord

    • använda BankID.

    Oftast får de hjälp av


    • mamma eller pappa

    • partner

    • barn eller barnbarn.

    En person berättar:
”Min son har inte tålamod med mig
när jag frågar om tekniken.”

    Vad har ändrats?
Många platser där personer tidigare kunde få hjälp har stängt:


    • Träffplatser för personer med afasi

    • Folkhögskolekurser

    • Kurser på studieförbund

    Biblioteken räcker inte till.


    Biblioteken hjälper till med många saker.
Men de har inte


    • tid för alla som behöver hjälp

    • kunskap om alla olika funktionsnedsättningar

    • kunskap om alla hjälpmedel.

    6 saker som behöver ändras

    1. Internet måste bli enklare


    Tjänster på internet måste bli


    • enklare att använda

    • lättare att förstå

    • mer logiska.


    Det räcker inte att följa lagarna.
Tjänsterna måste gå att använda.

    2. Texter måste bli enklare


    Alla texter på internet bör


    • skrivas på klarspråk

    • följa Begriplig text 19 råd

    • vara mer pedagogiska och förklarande

    3. Digitala tjänster behöver bli smartare


    Digitala tjänster bör


    • komma ihåg information

    • inte fråga samma saker många gånger

    • göra det lätt att hitta det man söker.

    4. Säkerheten behöver bli bättre


    Samhället måste


    • skydda människor från bedrägerier

    • göra så att banker tar mer ansvar

    • hjälpa människor att känna sig trygga

    5. Det ska finnas hjälp att få


    Det behövs


    • platser där människor kan få hjälp

    • personal som har kunskap om funktionsnedsättningar

    • gratis hjälp och stöd.

    6. Det måste finnas fler sätt att identifiera sig


    Det behövs


    • fler alternativ än BankID

    • lösningar som fungerar för alla.

    Staten bör ta ansvar (inte bara bankerna).

    Slutsats


    Inget har blivit bättre

    Människor känner sig inte mer delaktiga i det digitala samhället
nu än vid tidigare undersökningar.

    Många tror att lösningen är att människor ska lära sig mer
om datorer och internet.

    Men det är inte det viktigaste.

    Det viktigaste är att


    • göra internet enklare

    • göra tjänster som fungerar för alla

    • skapa säkerhet.

    När vi gör internet enklare för personer med funktionsnedsättning
blir det enklare för alla. 

    Det hjälper


    • Äldre personer

    • Personer som inte har svenska som modersmål

    • Personer som är stressade

    • Alla som tycker datorer är svåra

    Vi måste göra något nu


    Samhället kräver att alla ska vara digitala.


    Ändras ingenting stängs fler och fler människor ute
från samhället.

    Det är fel.

    I Sverige ska alla ha samma möjligheter.”

    Hela rapporten ”Svenskarna med funktionsnedsättning och internet 2025” (öppnar begripsam.se)

    Nya lektioner i teckenspråk

    KARRIÄR. Sanna är döv och Samhalls enda teckenspråkiga internlärare. I den här kursen lär hon dig teckenspråk.

    Sanna hälsar välkommen till Samhalls teckenspråksskola, på teckenspråk.

    Sanna Jonsson har producerat en enkel och tydlig kurs i teckenspråk för alla hörande på Samhall.

    Kursen består av korta videolektioner med olika teman. Längst ned hittar du videos och en bild med alla bokstäver i det svenska handalfabetet.

    Lektion 1: Varför ska vi som jobbar på Samhall lära oss teckenspråk?

    I den här första videolektionen berättar Sanna kort om kursen och dess syfte. Du kan bland annat lära dig hur man säger ”Samhall” på teckenspråk.

    Videon är 47 sekunder lång.

    Varje video innehåller valbar undertext (knappen ”T”) och transkribering, alltså en textsida med allt som sägs (knappen som ser ut som en pratbubbla). En rösttolk läser upp det som Sanna säger på teckenspråk.

    Lektion 2: Vad innehåller kursen och hur lär du dig?

    I den här videon förklarar Sanna vilka ord och begrepp som kursen innehåller och hur du gör för att lära dig dem.

    Videon är 39 sekunder lång.

    Lektion 3: Hälsningar

    Hur säger man godmorgon, hej och tack? Det får du lära dig i den här videon som är 59 sekunder lång.

    Lektion 4: På jobbet

    Hur säger man jobb, kollega, chef och rast? Det och andra ord lär du dig i den här videon som är 1 minut och 7 sekunder lång.

    Lektion 5: Kommunikation

    Hur säger man förstår, fråga och svara? Det och andra ord får du lära dig i den här videon som är 52 sekunder lång.

    Lektion 6: Säkerhet

    Videon är 1 minut och 9 sektunder lång.

    Lektion 7: Tid

    Videon är 1 minut och 9 sektunder lång.

    Lektion 8: Känslor

    Videon är 1 minut och 12 sekunder lång.

    Lektion 9: Frågor och svar

    Videon är 1 minut och 23 sekunder lång.

    Lektion 10: Arbetsuppgifter

    Videon är 1 minut och 17 sekunder lång.

    Lektion 11: Instruktioner

    Videon är 1 minut och 34 sekunder lång.

    Lektion 12: Hjälp och stöd

    Videon är 1 minut och 18 sekunder lång.

    Lektion 13: Frånvaro och ledighet

    Videon är 1 minut och 32 sekunder lång.

    Lektion 14: Personliga frågor

    Videon är 1 minut och 17 sekunder lång.

    Lektion 15: Platser på jobbet

    Videon är 1 minut och 25 sekunder lång.

    Lektion 16: Veckodagar

    Videon är 1 minut och 19 sekunder lång.

    Lektion 17: Månader

    Videon är 1 minut och 41 sekunder lång.

    Lektion 18: Datum och kalender

    Videon är 1 minut och 15 sekunder.

    Lektion 19: Tid på dagen

    Videon är 56 sekunder lång.

    Lektion 20: Samarbete

    Videon är 56 sekunder lång.

    Lektion 21: Utrustning

    Videon är 1 minut och 8 sekunder.

    Lektion 22: Feedback och kommunikation

    Videon är 1 minut lång.

    Lektion 23: Avslut på dagen

    Videon är 50 sekunder lång.

    Lektion 24: Planering

    Videon är 56 sekunder.

    Det svenska handalfabetet

    I fem korta filmer visar Sanna det svenska handalfabetet, steg för steg. 

    • Du får sex bokstäver i varje video och kan öva i din egen takt. Du kan även se bokstäverna som bilder här nedanför.
    • Perfekt för dig som vill börja lära dig teckenspråk eller repetera grunderna. 
    • Handalfabetet är en viktig grund i början, eftersom det hjälper dig att bokstavera namn, förstå fler ord och bygga en stabil bas för vidare teckenspråkskunskaper. 
    Plansch över svenska teckenspråkets handalfabet
    Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten www.spsm.se

    Bokstäverna A-F.

    Bokstäverna G-L.

    Bokstäverna M-R.

    Bokstäverna S-X.

    Bokstäverna Y-Ö

    Siffror

    0-10

    11-20

    21-29

    Tiotal och större tal

    Fler lektioner

    Håll utkik efter fler lektioner här på Portalen, under Karriär i kategorin Utbildningar

    Sanna kommer publicera nya lektioner på Portalen med jämna mellanrum.

    Om döva, teckenspråk och rättigheter

    Sanna arbetar även för dövas rättigheter på Samhall och i samhället.

    Intervju med Sanna om dövas situation och fakta om teckenspråk

    Mer om teckenspråk

    Hitta rätt tecken med Svenskt teckenspråkslexikon

    Fakta om teckenspråk

    Så skyddar du dina personuppgifter

    UTBILDNING. Den här korta kursen ger dig snabbt koll på hur du skyddar din och dina kollegors säkerhet på nätet.

    En person som tappar ett papper med personuppgifter. I förgrunden symbolen för teckenspråk.

    Vad är GDPR? Vad är egentligen en personuppgift? Och hur är man cybersäker på Samhall?

    Till utbildningen