En krönika = en personlig text där någon delar sina tankar om ett ämne.
Maria Johansson har skrivit en krönika om hur engagemang kan leda till rättigheter och reformer.
Marias krönika är en del av materialet på arbetsplatsträffen med tema ”Gör din röst hörd”, som handlar om hur du kan vara med och påverka i samhället.
Här på Portalen publicerar vi Marias krönika i en kort och sammanfattande version.
Efter texten hittar du en ordlista som förklarar viktiga ord.
Du som vill kan läsa Marias originaltext som pdf:
Krönika:
Engagemang för förändring
I historien finns många exempel på hur gemensamt engagemang har lett till stora samhällsförändringar. Det gäller både demokratin och rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Förändring tar tid
En förändring i samhället går sällan snabbt.
Förändring kräver tålamod och uthållighet.
- Någon uppmärksammar ett problem.
- Fler personer börjar diskutera problemet.
- Kunskap byggs upp.
- Det blir politiska beslut.
Samhällsförändring kan ta många år. Ibland generationer.
Exempel 1 av 3: Kvinnors rösträtt
Rösträtt betyder rätten att rösta i allmänna val.
I dag är kvinnors rösträtt en självklar del av demokratin, men så var det inte förr.
År 1921 fick kvinnor i Sverige rösta och bli valda till riksdagen.
Då valdes fem kvinnor in i riksdagen:
- Kerstin Hesselgren
- Elisabeth Tamm
- Agda Östlund
- Nelly Thüring
- Bertha Wellin
Motstånd och samarbete
Det var många som var emot kvinnlig rösträtt. Även vissa kvinnor.
Andra kvinnor valde att samarbeta för kvinnors rätt att rösta: kvinnor från olika samhällsgrupper organiserade sig.
År 1902 bildades till exempel ”Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.”
Samtidigt var allierade avgörande.
Vid den tiden var det bara var män som hade rösträtt.
När män röstade för kvinnors rätt att rösta, fattades beslut om kvinnlig rösträtt.
Exempel 2 av 3: Personlig assistans
Till och med 1960-talet bodde många personer med funktionsnedsättning på institutioner.
Personernas vardag styrdes ofta av regler – inte av deras egna behov.
Under 1960- och 70-talet växte kritiken mot institutioner.
Allt fler krävde rätten att
- bo hemma
- studera
- arbeta
- själv välja vem man vill ha hjälp av.
Den stora frihetsreformen
År 1994 infördes personlig assistans i Sverige.
Detta kallades ”den stora frihetsreformen”.
Reformen innebar att stödet skulle utgå från personens egna behov och önskemål.
Bakom beslutet fanns
- personer som själva behövde assistans
- engagerade politiker
- ett långsiktigt påverkansarbete.
För många personer innebar reformen större möjlighet att styra sin vardag och sitt liv.
Exempel 3 av 3: Bristande tillgänglighet blev en ny diskrimineringsform
Tillgänglighet handlar om hur samhället är utformat, så att alla kan delta.
Det kan handla om till exempel
- ramper och hissar
- information i rätt format
- tillgängliga webbplatser.
År 2015 ändrades diskrimineringslagen. Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering.
En lång och uthållig kamp
Lagändringen om tillgänglighet som diskriminering kom inte snabbt.
Det krävdes många års arbete.
I Sverige drevs frågan av funktionsrättsrörelsen, politiker och engagerade organisationer.
Internationellt påverkade USA:s ADA-lag från år 1990.
Jag deltog själv i delar av arbetet. Det handlade om
- utredningar
- protester
- opinionsbildning
- ständig påminnelse utanför regeringskansliet.
Ibland var vi få. Ibland många. Till slut kom beslutet.
Vad de här exemplen visar
När jag ser på dessa förändringar finns ett tydligt mönster.
Förändring sker när människor
- samarbetar
- håller fast vid sitt mål
- accepterar att processen tar tid.
Det är sällan en snabb lösning.
Men historien visar att långsiktigt engagemang kan göra verklig skillnad.
Maria Johansson, specialist funktionsrätt
Detta är en krönika. Texten uttrycker skribentens personliga reflektioner.
Ordlista – viktiga ord i texten
Ord och uttryck står i alfabetisk ordning.
Personer som hjälper till i en fråga.
Personerna påverkas inte alltid själva.
Verb: att stödja någon eller något
När något inte kan användas av alla.
Exempel: lokaler, information eller webbplatser.
Ett sätt att styra ett land.
Människor får rösta och vara med och bestämma.
Verb: att rösta, påverka och bestämma
En viktig förändring i Sverige år 1994.
Reformen gjorde personlig assistans möjlig.
När någon behandlas sämre än andra.
Det är förbjudet enligt lag.
Verb: att diskriminera någon
När man bryr sig om något.
Man vill påverka, förändra eller förbättra.
Verb: att engagera sig i något
När en person har svårt att fungera på vissa sätt.
Det kan vara fysiskt, psykiskt eller intellektuellt.
Funktionsnedsättning är något man har, inte något man är.
Verb: att ha en funktionsnedsättning
Personer och organisationer som arbetar för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
De flesta har egen erfarenhet av funktionsnedsättning.
Verb: att arbeta för rättigheter
Ett boende där många måste bo tillsammans.
Vardagen styrs ofta av regler.
Verb: att bo på institution
Ett avtal mellan flera länder.
Länderna lovar att följa samma regler.
Verb: att komma överens
Regler som gäller i ett land.
Alla måste följa lagar.
Verb: att följa en lag
Stöd i vardagen från en eller flera assistenter.
Stödet anpassas efter personens behov.
Verb: att få stöd i vardagen
En förändring som görs för att förbättra något.
Ofta beslutas förändringen av politiker.
Verb: att förändra något
Sveriges högsta politiska församling.
Där bestäms lagar.
Verb: att fatta beslut
Rätten att rösta i val, till exempel i riksdagsval.
Verb: att rösta
När människor gör något tillsammans.
De har ett gemensamt mål.
Verb: att arbeta tillsammans, att samarbeta
När samhället blir annorlunda än tidigare,
till exempel genom ändrat synsätt och nya lagar.
Verb: att förändra samhället
Att få bestämma över sitt eget liv,
till exempel var man bor, arbetar och hur man vill leva.
Verb: att bestämma själv
När allt fungerar för alla.
Verb: att göra något tillgängligt
Att fortsätta även när det är svårt.
Att inte ge upp.
Verb: att hålla i och fortsätta