Hoppa till innehåll

Känner du dig ensam?

AKTUELLT. Under sommaren är det många som träffar familj och vänner – men inte alla. Det är många som är ensamma och saknar någon att vara med.

En ung kille i blå T-shirt. Han sitter ensam högst upp på en läktare.

Behöver du någon att prata med?

Det kan kännas ensamt under semestern. Om ensamheten känns svår, finns det hjälp att få. Det finns många organisationer som lyssnar och ger stöd. Du betalar som för ett vanligt telefonsamtal.

Här på Portalen finns en artikel med viktiga telefonnummer om du behöver någon att prata med:


Tips på Portalen:

Gå Portalens utbildning om psykisk hälsa och goda relationer på jobbet.



Portalens semester­special

EKONOMI. Snart semester? Har du koll på din semestersättning, semesterlön och sparade semesterdagar? I den här artikeln hittar du länkar till bra information.

Ett röd-vitt randigt parasoll mot blå himmel.

Planerar du att vara ledig från jobbet och gå på semester i sommar? Då kan det vara bra att göra en sommarbudget och tänka igenom vad pengarna ska räcka till.


Koll på pengarna

Här är länkar till Portalentexter som handlar om ekonomi och semester:


En kvinna i rosa tröja sitter vid ett bord och antecknar i en bok. Hon håller kvitton i handen och har mynt och miniräknare på bordet.

Är du orolig för din ekonomi?

Du är inte ensam. Alla kan hamna i situationer när pengarna inte räcker, särskilt under semestern.
Hos Konsumentverket får du tips om hur du kan planera dina inkomster och utgifter.
På webbplatsen kan du också få hjälp att komma i kontakt med budget- och skuldrådgivaren i din kommun.


Mer om semester:

Utmaning i unik miljö

PÅ JOBBET. När Forsmarks kärnkraftverk behövde fler medarbetare valde flera distrikt att samarbeta och hjälpa till. För medarbetarna blev det en chans att få byta miljö, se en annan del av landet och träffa nya kollegor.

Detaljbild på ben/blå byxor med Samhall-logga. Personen skurar golv.

När Forsmarks kärnkraftverk behövde medarbetare var det flera av Samhalls distrikt som samarbetade. Bland annat valde kollegor från Värmland/Örebro och Norrbotten/Västerbotten att hjälpa till.

Lokalvårdarna Catrine Linna Hedlund och Ann-Catrine Åhl från Haparanda var två av dem som hade rätt erfarenhet och klarade arbetsplatsens särskilda utbildningar.

– Det kändes som en rolig utmaning. Att få byta miljö, se en annan del av landet och träffa nya kollegor, säger Catrine Linna Hedlund.


En spännande arbets­plats

I mars reste Catrine och Ann-Catrine till Forsmark, tillsammans med fyra andra kollegor från distriktet.

– Allt funkade bra. Både boendet och maten var bra. Det var kul att träffa de nya kollegorna både från vårt distrikt och de som redan jobbade på Forsmark. Alla var trevliga och hjälpsamma, säger Ann-Catrine Åhl.

Arbetsuppgifterna liknade dem de är vana vid hemifrån, men arbetsplatsen var speciell.

– Det vi gjorde var en väldigt grundlig sorts storstädning. Men det var spännande att göra det på ett kärnkraftverk, säger Ann-Catrine.


Minnen för livet

Eftersom det var så långt hem stannade gruppen kvar på Forsmark även under helgerna. Medarbetarna hade tillgång till bil och kunde åka in till Östhammar för att handla och göra ärenden, och på boendet fanns flera aktiviteter.

– Där vi bodde fanns gemensamt TV-rum, biljard, dart och andra aktiviteter. Men jag var ganska trött efter arbetsdagen, så jag tog det oftast lugnt efter jobbet, säger Catrine.

Arbetet gav nya erfarenheter, nya kontakter och minnen för livet. Både Catrine och Ann-Catrine rekommenderar andra att ta chansen om det blir aktuellt att hjälpa till på Forsmark igen.

– Det var en bra erfarenhet och en rolig upplevelse. Men jag kommer inte göra om det själv, säger Catrine.


Chans att lära sig nytt

Johan Eriksson från Arvika, distrikt Värmland/Örebro, valde också att arbeta på Forsmark. Han har tidigare arbetat med bland annat fastighetsskötsel, matinhandling och lokalvård i Arvika.
Johan skulle absolut rekommendera andra att ta chansen att åka och arbeta på en annan ort. 

– Jag tycker det är utvecklande. Jag lär mig mycket nytt. Inte minst i de sociala kontakterna, där det gäller att kommunicera och förstå sina kollegor för att kunna jobba bra tillsammans.


Lästips på Portalen:

Trevlig sommar!

SOMMAR. Portalens redaktion vill önska alla på Samhall en fin sommar! Vet du hur man säger det på teckenspråk?

Samhalls teckenspråkslärare Sanna tecknar sommarord

Under sommaren kanske du får mer tid att gå Portalens kurs i teckenspråk? Vi vill särskilt tipsa om lektion nummer 34 där Sanna lär ut somriga ord som är bra att kunna, till exempel sommar, semester, sommarlov, sol och bada.

Stefan har jobbat 43 år på Samhall – nu blir han pensionär

KARRIÄR. Stefan Jönsson har arbetat på Samhall i 43 år. Nu går han i pension och ser fram emot en flytt och många spännande resor.

Stefan sitter vid ett arbetsbord och monterar.

Stefan Jönsson tänker tillbaka på sina år på Samhall. Arbetet har betytt mycket för honom.

– Jag har trivts väldigt bra på Samhall, säger han. Arbetsuppgifterna har varit intressanta och jag har haft hjälpsamma arbetskamrater och chefer.


Att vara i ett samman­hang

Stefan är nästan helt blind, men ser lite skillnad på ljus och mörker. Han har en ärftlig ögonsjukdom som påverkar synnerven. Synen började försämras när han var i 18-årsåldern.

– Det hade varit svårt för mig med min synskada att hitta något annat jobb här i närheten. Jobbet på Samhall har gjort att jag kunnat försörja mig, att jag haft arbetskamrater och ett sammanhang där jag är med och tillverkar saker som gör nytta för många. Utan det hade jag inte haft något att göra och livet hade nog blivit väldigt annorlunda, säger Stefan.


Så startade karriären på Samhall

Efter grundskolan gick Stefan flera arbetsmarknadsutbildningar, bland annat i Uppsala. Trots utbildningarna var det svårt att hitta ett arbete.

År 1983, när Stefan var 21 år, fick han praktik på Samhalls verkstad i Backe. Efter en månad blev han anställd.

– Vi tillverkade bland annat väggventiler, expansionskärl och värmepannor, säger Stefan.

När verksamheten flyttade till Ramsele följde Stefan med och fortsatte sitt arbete där.


Från tallriks­ställ till vägg­ventiler

Under åren på Samhall har Stefan arbetat med flera olika delar av produktionen. Han har till exempel monterat tallriksställ som används vid Nobelfesten i Stockholms stadshus.

Den största delen av tiden har Stefan varit operatör vid stora pressar som formar plåt till delar för väggventiler. Delarna används i ventilationssystem i byggnader runt om i landet.

Pressarna arbetar med en kraft på upp till 63 ton och är utrustade med tvåhandsmanöver som minskar risken för olyckor.

– Det har fungerat bra att arbeta vid pressarna, trots att jag har en omfattande synnedsättning, säger Stefan.


Nu väntar flytt och resor

Under många år har Stefan pendlat med färdtjänst mellan sitt hus i byn Vängel och arbetet i Ramsele. Nu säljer han huset och flyttar till ett serviceboende i Strömsund.

– Där finns stöd och många aktiviteter. Ledsagning för personer med synnedsättning blir dessutom kostnadsfri i kommunen. Det gör det enklare att handla, fika och göra utflykter.

Stefan ser också fram emot att resa mer. Bland annat ska han besöka Stockholm och Almåsa havshotell i Västerhaninge, ett hotell som är anpassat för personer med synnedsättning.

Stefan tänker också resa utomlands med Synskadades Riksförbund (SRF). SRF är en medlemsorganisation som arbetar för att personer med synnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv.

– De har en särskild resebyrå och ordnar resor som är anpassade för personer med synnedsättningar, säger Stefan.


Besök i Ramsele

Stefan har mycket på gång, men han säger att han inte kommer släppa kontakten med Samhall och kollegorna i Ramsele.

– Jag kommer säkert att åka till Ramsele ibland och hälsa på för att höra hur de har det och att de sköter sig.


Tips på Portalen:

Förbered din mål- och ut­veck­lings­dialog

AKTUELLT. Vill du förbereda dig inför mål- och utvecklingsdialogen som du har med din chef? I den här artikeln finns bra tips!

Två Samhallmedarbetare i samtal. Teckenspråksloggan nere i bildens vänstra hörn.

En mål- och utvecklingsdialog (MUD) är ett samtal mellan dig och din chef.
I samtalet pratar ni om

  • hur du har det på jobbet
  • vad som fungerar bra
  • vad du vill utveckla eller bli bättre på
  • vilka mål du har.

Ett mål är något du vill lära dig, träna på eller utveckla i ditt arbete.
Tillsammans kommer du och din chef överens om vilka mål som är viktiga för dig.


Så kan du för­bereda dig

Här på Portalen finns ett dialogstöd som kan hjälpa dig att komma förberedd till samtalet. Dialogstödet innehåller

  • bilder
  • texter
  • förslag på mål
  • svarsalternativ som kan göra det lättare att prata om olika frågor.

Du kan använda stödet om du vill. Det är frivilligt.


Hur kan dialog­stöd­et vara till hjälp?

Dialogstödet kan göra det lättare att

  • förstå frågorna som din chef ställer
  • fundera på vad du vill säga
  • berätta vilka mål som passar dig
  • prata om dina tankar och önskemål.

Stödet kan vara extra hjälpsamt om

  • du tycker att långa texter är svåra
  • du vill ha bildstöd
  • svenska inte är ditt första språk
  • du behöver mer tid för att tänka och svara.

Exempel på mål

I dialogstödet finns förslag på mål.
Här ser du några exempel (när du öppnar dialogstödet hittar du fler mål):

svart-vita piktogram som illustrerar olika mål.

Du kan:

  • välja 1–3 av förslagen
  • komma på egna mål
  • prata med din chef om vilket mål som passar dig bäst.

Under samtalet

Du och din chef kan använda dialogstödet tillsammans. Din chef kan

  • visa bilderna
  • läsa texten högt
  • förklara frågorna
  • ge dig tid att tänka.

Din chef dokumenterar det ni kommer överens om i Samhalls system SuccessFactors.

Två samhallmedarbetare har möte

Kom ihåg

  • Du behöver inte använda dialogstödet om du inte vill.
  • Dialogstödet finns för att göra samtalet enklare.
  • Du får alltid ställa frågor om något är svårt att förstå.
  • Det viktigaste är att du får möjlighet att berätta om dina mål och din utveckling.

Se en film om mål- och ut­veck­lings­dialogen

Filmen är teckenspråkstolkad och har valbar undertext. Filmen är 2 minuter och 41 sekunder.

Symbolen för teckenspråk: Två ljusa tolkande händer mot mörk bakgrund.

Lästips på Portalen:

Intjänandeår och semesterår – vad betyder det?

EKONOMI. I den här artikeln reder vi ut begreppen "intjänandeår" och "semesterår".

En röd penna ligger på en almanacka.

Under intjänandeåret arbetar du och tjänar in dina semesterdagar.
På Samhall börjar intjänandeåret den 1 april och slutar den 31 mars året efter.

Under semesteråret kan du ta ut dina semesterdagar. Det är dagar som du tjänade in året innan.
Semesteråret börjar också den 1 april och slutar den 31 mars året efter.


Exempel:
Amy börjar arbeta på Samhall

År 2024

Amy börjar arbeta som yrkesarbetare i skyddad anställning på Samhall.
Hon börjar på Samhall den 1 juni 2024. Från den här dagen tjänar hon in semesterdagar.
Hon arbetar heltid.

När Amy börjar på Samhall pågår intjänandeåret. Det startade 1 april och pågår till 31 mars 2025.

Någon i gul skyssrock och ljusblått hårnät.

År 2025

Den 1 april år 2025 börjar ett nytt semesterår.
Då räknar löneservice ut hur många betalda semesterdagar Amy har tjänat in under perioden 1 april 2024 till 31 mars 2025.

Amy har inte arbetat på Samhall ett helt intjänandeår (hon började ju i juni 2024).
Hon har arbetat heltid mellan 1 juni 2024 och 31 mars 2025.
Det betyder att hon har tjänat in 21 betalda semesterdagar.

Mellan 1 april 2025 och 31 mars 2026 kan Amy ta ut sina 21 betalda semesterdagar. Hon har också rätt att ta ut 4 obetalda semesterdagar.


År 2026

Den 1 april år 2026 börjar ett nytt semesterår.
Då räknar löneservice ut hur många betalda semesterdagar Amy har tjänat in under perioden 1 april 2025 till 31 mars 2026.

Nu har Amy arbetat under ett helt intjänandeår.
Hon har arbetat heltid mellan 1 juni 2024 och 31 mars 2026.
Det betyder att hon har tjänat in 25 betalda semesterdagar.

Mellan 1 april 2026 och 31 mars 2027 kan Amy ta ut sina 25 betalda semesterdagar.


Mer om semester:

Filmen är 2 minuter och 4 sekunder. Filmen är teckenspråkstolkad.

Övergång från Samhall lyfter stämningen på gymmet

ÖVERGÅNG. Kajsa Svensson och Ludwig Larsson berättar om sitt nya arbete på gymmet 360 Functional Fitness i Malmö.

En person greppar en hantel ur ett hantelställ.

– Jag har blivit mycket bättre på alla sociala kontakter som jag har dagligen. Jag älskar att jag kan komma till ett arbete och känna mig glad, säger Kajsa Svensson.

Kajsa Svensson på plats i gymmet. Hon har glasögon, flera silverhalsband och bär en mörk T-shirt.

Bild: Kajsa Svensson på sin arbetsplats 360 Functional Fitness

Kajsa Svensson berättar om sin övergång. Hon var lokalvårdare på Universitetet i Malmö när henens chef på Samhall tipsade om jobbet på gymmet.
– Min chef visste att jag gillade att träna och att jag varit i gymvärlden sedan jag var 14 år. Jag tränar själv 2–3 gånger i veckan, berättar Kajsa.

Kajsa sökte jobbet och var en av sex personer som intervjuades för tjänsten. Redan samma vecka fick hon veta att gymmet ville anställa henne, och hon började jobba där i maj 2025.


”Jag vill alltid gå till jobbet”

Ludwig Larsson har också gått från Samhall till gymmet 360 Functional Fitness. Precis som Kajsa arbetade han som lokalvårdare när han fick jobb på gymmet. Detta var i januari 2025.

Ludwig berättar att den första månaden var ganska tuff, eftersom han blev stressad över att det fanns så mycket att göra på gymmet.

– Men det blev bättre efter ett tag. Jag behövde bara tid, och det fick jag av Max som äger gymmet. Han påminde om att jag skulle ta paus ibland och inte köra på för hårt, berättar Ludwig.

– Det är ett jättetrevligt ställe att jobba på. Atmosfären är väldigt skön och jag vill alltid gå till jobbet.


Ett bra team

Kajsa och Ludwig ser till att gymmet är rent och snyggt när alla kommer för att träna. Städningen pågår till viss del med gästerna på plats i lokalen, så det gäller att ha koll på flödet i gymmet och inte störa i onödan. 

Inzoomade flaskor med rengöring. Flaskorna hänger på en städvagn.

– Ludwig och jag jobbar väldigt bra som ett team, även om vi inte har så många timmar samtidigt på jobbet. Jag börjar klockan 11 och Ludwig slutar klockan 13, säger Kajsa.


Gemenskapen och stämningen är viktigast

Max Gravesen-Wennow äger gymmet 360 Functional Fitness. Han är väldigt glad för sina nya medarbetare, Kajsa och Ludwig.

– Det kvittar hur fina maskiner och duktiga instruktörer vi har, om vi inte först har gemenskapen och stämningen, säger Max. Vi försöker bygga en fin kultur och en härlig gemenskap – den bidrar verkligen både Kajsa och Ludwig till, i allra högsta grad!


Läs mer om övergång:

Se en film om övergång:

Filmen är 3 minuter och 4 sekunder. Filmen är teckenspråkstolkad och har valbar undertext.

Så påverkar från­varon din semester­lön

EKONOMI. Olika typer av frånvaro påverkar hur mycket pengar du får i semesterlön.

Någon bläddrar bland sedlar i en plånbok.

Att vara frånvarande = att inte vara på plats.
Om du är frånvarande från jobbet ska du anmäla detta till din chef. Du anmäler frånvaro.

Din chef registrerar din frånvaro, så att du får rätt lön och rätt semesterlön.
Vissa typer av frånvaro påverkar hur mycket semester du tjänar in.
Om du har frånvaro som inte ger rätt till semesterlön,
kan värdet på dina semesterdagar bli lägre – summan på lönen ändras.


Två typer av frånvaro

1. Semester­löne­grundande från­varo

Du tjänar in semester trots att du inte arbetar, vid till exempel

  • sjukdom (max 180 kalenderdagar per intjänandeår)
  • arbetsskada (max 365 dagar per intjänandeår)
  • föräldraledighet (upp till 120 dagar per barn – 180 dagar om du har ensam vårdnad)
  • friskvårdstimme
  • permission
  • vård av barn (VAB)
  • havandeskapspenning
  • tillfällig föräldrapenning
  • ledighet för att vårda en närstående
  • tjänstledighet
  • tjänstgöring totalförsvaret.

2. Ej semester­löne­grundande frånvaro

Du tjänar inte in semester vid till exempel

  • sjukfrånvaro över maxgräns
  • tjänstledighet utan lön, över maxgräns
  • ledighet för studier
  • olovlig frånvaro = frånvaro utan giltiga skäl.

Inzoomade händer. En person håller i en penna och några sedlar.

Golvbelopp och rörlig semester­ersättning

Golvbelopp

För kollektivanställda yrkesarbetare finns ett lägsta belopp för semesterlön per semesterdag.
Om din semesterlön per dag blir lägre än det belopp som står i avtalet, får du ett extra belopp. Det kallas golvbelopp.

Golvbelopp betyder att du får extra pengar så att du minst får den semesterlön som avtalet ger rätt till.
Om du får golvbelopp står följande på din lönespecifikation:

70006 Semesterutfyllnad, golvbelopp


Rörlig semester­ersättning

Rörlig semesterersättning är en del av semesterlönen. Den beräknas på rörlig lön som du har fått under intjänandeåret.
Rörlig lön kan till exempel vara

  • provision
  • bonus
  • ob-tillägg
  • jourtillägg
  • beredskapstillägg.

Din semesterlön kan justeras om du har arbetat olika mycket under olika perioder.
Om din semesterlön justeras står följande på din lönespecifikation:

70003 Semesterutfyllnad, sysselsättningsgrad


Läs mer på Portalen:


Testa din kunskap:

Arbetsplats­träff om med­arbetar­under­sök­ningen 2026 och din arbets­miljö

AKTUELLT. Kommande arbetsplatsträff, APT, handlar om resultaten i årets medarbetarundersökning.

Samhallanställda sitter vid ett bord inne i ett mötesrum.

Runt vecka 18, som börjar den 27 april, kallar din chef dig och dina kollegor till en arbetsplatsträff. Ni kommer att diskutera resultaten i årets medarbetarundersökning. Här har du möjlighet att göra din röst hörd och göra arbetsmiljön bättre.


Arbetsplatsträffen i 4 steg

1. Fundera själv

  • Du och dina kollegor får se gruppens resultat. Vad tror du själv att resultatet beror på?
  • Fundera på gruppens styrkor och utvecklingsområden ( = områden som kan bli bättre).

2. Prata med kollegorna

  • Diskutera gruppens resultat. Vad tror ni att resultatet beror på?
  • Ni pratar om gruppens tre styrkor och tre utvecklingsområden.

3. Välj åtgärdsförslag tillsammans

  • Din chef kommer att visa åtgärdsförslag – sånt som kan göra gruppen, arbetet och arbetsplatsen bättre. Du som har egna idéer får gärna bidra med förslag.
  • Tillsammans väljer ni ut minst ett åtgärdsförslag som ni delar med resten av gruppen.

4. Chefen skriver en handlingsplan

Chefen skriver en handlingsplan. Den förklarar

  • vad som ska göras
  • vem/vilka som ska göra det
  • hur det ska göras
  • när det ska vara klart.